Har spenderat födelsedagens första vakna timmar med att i två av dom pratat med min moster. Två timmar gav mig så jävla mycket. Vi har skrattat och kommit fram till att sänka kraven är det som blir livsnödvändigt när livet vänds upp och ner. Från om med nu gäller alltså följande:

?Få mig att känna mig 50%. Alltså halv. Ligger på ungefär 65% nu så det är lite kvar till målet.

?införa mantrat: jag är halv. Jag är ostark. Jag är osund.

Under genomförandet av den nya livsplanen har vi skrattat så vi gråtit. Sarkasm är viktigt. Samtidigt som det är fruktansvärt roligt så ligger det allvar bakom, det vet vi. Detta är den riktiga överlevnadsplanen för alla, med eller utan världen under sina fötter. Varför hela tiden sträva efter nya upplevelser, söka svar på sina problem på de mest desperata sätt, varför göra saker som inte ger den där sköna känslan i magen som är jätteviktig att få minst en gång per dag när världen fallit ihop, ner i ett meteriothål.


Precis. Jag måste inte bli hel. Jag måste inte få mer ångest i jakten på att bli hel. Halv är bra om det ger en bra magkänsla. Även om den känslan kommer av att ha båda fötterna i golvet och känna efter var tårna nuddar varandra och hur hälarna känns i marken. Eller att sitta i favoritsoffan med en kopp kaffe och titta på tv fast samtidigt inte titta.

JAG ÄR IDAG 26. JAG ÄR HALV. JAG ÄR OSTARK OCH JAG ÄR OSUND.

Bara av att reflektera över mitt samtal med min moster och det vi pratat om har fått mig att gå ner till 59%. Och det är bra. Det är ju på rätt väg.

Nu ska jag hämta kaffe. I min finaste mugg och sen ska jag slå mig ner, skönt och behagligt. Bra magkänsla. Screw Proviva! Detta är det nya 2013: SÄNK KRAVEN - MAGENS BÄSTA VÄN.

/födelsedagsgamlingen