Det bara ramlar in papper! Dom står mig upp i halsen. Är det inte ett dödsbevis så är det begravningsbyrån. Eller försäkringskassan. Föräldrapenningen är det jag lever på. Hyckleri känns det lite som. Ge pengarna till dom som behöver. Inte till mig. Jag har inget barn att försörja.

Imorgon är det vecka 3. I tisdags skulle det vara två månader kvar till Vevis kom. Om hon hade behagat komma på beräknad tid vill säga.

Har börjat spendera lite tid på olika forum för föräldrar som mist sina barn. Det hjälper inte. Hur ska det få mitt hjärta att må bättre av att läsa om andra människors brusta hjärtan? Ja, jag vet att det ska fungera som en vetskap om att vi inte är ensamma. Men ändå.

Idag var förhoppningsvis sista dagen med antibiotika. Nu vill jag aldrig äta det mer, nu får jag va frisk! Så imorgon kan vi ställa klockan på när tårarna kommer. För imorgon får jag flytta mig ur mitt hål i soffan.

Saknar fortfarande Vevis. Saknar henne jättejättemycket! Hon fattas mig.

/mamma Sally

 

Extramoster Emma

24 januari 2013 23:10

Jag känner en sån kärlek till denna lilla unge trots att vi aldrig hann träffas utanför magen. Men hon sparkade på mig. Puttade och buffade på mig. Och jag buffade tillbaka på henne. Om jag känner så, så är det ingenting jämfört med vad du och Victor känner. Tänk vilken grym tjej som gjort såna intryck från sitt hem i magen! Jag älskar dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

.. Det var så länge sen att jag inte ens vet hur bloggen fungerar.. Det blev lite fel.. Vad jag skulle säga var att Otis inte är så liten längre.. Snarare 12 kilos 1,5 åring. Det bästa som finns. Han är min stolthet. Det var en liten uppdatering....

Det var inte igår. Har det hänt nåt sen sist? Ja, lite. Det kom till slut efter mycket om och men ut en liten Otis. Han är visserligen inte så liten längr ...

.. Å så var man inlagd. Som en gurka. Jag bara ligger här. Helt still. Får bara röra mig vid toalettbesök. Tredje dagen nu. Kan vara minst två kvar. Varför? Jo, jag får tydligen aldrig uppleva en graviditet med bara hemorojder, förstoppning, analspri...

Varför så få inlägg senaste tiden? Jo, jag lider av något som får mig att ifrågasätta sociala medier och varför jag känner att jag måste skriva om mitt privata liv på internet. Vissa dagar. Vissa dagar vill jag bara skrika till hela världen vad som h...

Jag har skaffat mig ett jobb. I en helt annan bransch än den jag är utbildad till. Ett tillfälligt jobb i väntan på att själen ska läka ytterligare lite. Det är det absolut bästa jobbet jag nånsin haft. Missförstå mig rätt, jag älskar att jobba med m...